Jag känner mig trängd in i ett hörn & kan inte komma loss

Jag vill inte sova- Jag vill inte vakna.
Alla dessa måsten står mig upp i halsen. Jag vill bara gömma mig.

När jag vaknar imorgon så kommer ångesten att komma direkt- Jag borde vara på jobbet, Jag borde lämna lillen på skolan osv.. Men jag fixar det inte.
Jag kanske inte förtjänar mitt jobb & mitt barn. Jag orkar inte med dom 2 sakerna just nu. Jag vill vara ifred, kunna sörja & gråta när jag vill.. Men det finns inte möjlighet till det.
Jag kan inte vara ego & prioritera mitt välmående när jag inte är beredd på att ta konsekvenserna för om jag skulle förlora allt jag byggt upp-allt jag kämpat för.
Jag måste tvinga mig själv att fortsätta kämpa, men det är svårt när varje dag känns som en lång kamp om överlevnad- att hålla huvudet över ytan.