Det är så mycket jag vill säga dig

..men när jag väl har din uppmärksamhet får jag inte fram ett vettigt ord. Fast varför krångla till det när allt jag egentligen vill säga är att jag saknar dig?
Varför är det så svårt att svälja stoltheten & säga sånt när man har tillfälle istället för att vänta tills det är för sent?
Nu är det för sent på alla sätt & vis. Jag ångrar att jag inte visade dig hur mycket du betydde innan det gick såhär långt.
En ursäkt från mig nu skulle du bara skratta åt (efter allt som hänt). Du kommer aldrig att ta mig på allvar igen.