Jag har dig i mitt hjärta

Jag börjar se en ljusning- eller åtminstone börjar jag se svaga blinkar om vem jag kommer att bli när jag fått ordning på alla bitar. Äntligen vågar jag släppa ut allt mörker och in med lite ljus.
Jag kan andas fritt, jag måste öppna mina ögon och våga se mina möjligheter. Jag behöver bara lite mer eftertanke & trygghet för att riktigt våga mer. Men det är en stor lättnad att veta att det fortfarande finns ett hopp kvar inom mig. Jag trodde jag tappat det. också..


Jag går vidare i livet och håller sorgen bestämt instängd, inom mig. Men trots det kan jag ändå föreställa mig att jag kan komma att bli lycklig i framtiden... Om jag bara gör rätt val tillräckligt många gånger. Jag ska försöka med det nu.